Gemensamma kyrkofullmäktige
Pöytäkirja 12.12.2023/Pykälä 69

Lokalförsamlingarnas utlåtanden om budgetförslaget för år 2024

Gemensamma kyrkorådet 30.11.2023 § 197

Föredragande Förvaltnings- och ekonomidirektör Timo Laakso

Föredragning Gemensamma kyrkorådet behandlade vid sitt budgetmöte 20.9.2023 budgetförslaget för år 2024. Om detta beslutades att inhämta utlåtandena av församlingsrådet sålunda att utlåtandena finns hos registratorskontoret och ekonomiförvaltningen senast fredagen 13.10. Investeringarna behandlades  vid mötet 7.9.2023 och utlåtandena om dem inbegärdes skilt för sig.

 Utlåtandena, som erhölls, framläggs först församlingsvis. I utlåtandena träder fram som de primära frågorna tillräckligheten för församlingarnas medel, ett likställt bemötande av församlingarna, de stora investeringsplanerna, verksamhetslokalerna och fastigheterna samt fastigheternas utgifter.

 I kyrkorådets svar har beaktats alla de inkomna utlåtandena och de besvaras med ett gemensamt svar, som avges till alla. Förslaget till kyrkorådets svar framförs efter församlingarnas utlåtanden.

 Domkyrkoförsamlingens församlingsråd:

 Domkyrkoförsamlingen anser det vara viktigt att  såväl alla församlingar ska lämnas ett extra anslag som  att de församlingar som befinner sig i en svår ekonomisk situation ska stödjas med ett särskilt anslag. Då ramen för år 2025 ska göras upp, ska församlingarnas verksamhet tryggas och granskas, överhuvudtaget förhållandet mellan den gemensamma församlingsverksamheten och församlingsverksamheten. Församlingarnas verksamhet grundar sig på lagstadgade uppgifter, vilka måste kunna tryggas under alla förhållanden. Utvecklandet av det multiprofessionella arbetet och förnyelsen av församlingsarbetet förutsätter strukturella lösningar i förhållande till de gemensamma församlingsmässiga uppgifterna.

 Det är oroväckande med den kraftiga ökningen av såväl fastighetskostnaderna som gravväsendets kostnader. Kyrkliga samfälligheten ska i sitt beslut om penningfördelningen fästa uppmärksamhet på vad som är den grundläggande uppgiften för församlingsverksamheten och vad som kan utelämnas. Ökningen av fastighetskostnaderna måste fås under kontroll  genom att bygga mindre och mera kostnadseffektivare samt genom att avstå från fastigheter med liten användning.

 Församlingsrådet anser det vara nödvändigt att minska på fastigheterna för att balanser upp ekonomin. Avståendet från de fastigheter som framförts i bilagan är det första men inte tillräckliga steget för att uppnå målen. Fastigheterna ska granskas utifrån helheten, så att fastigheternas faktiska utnyttjandegrad och lokaliseringen av verksamheterna i framtiden tas i betraktande. Fastigheternas uppgift är att stödja verksamheten och göra det möjligt att utveckla verksamheten samt med nya innovationer.

 Hyresfastigheten på Lilla Tavastgatan, vilken är i domkyrkoförsamlingens användning kan man avstå från på grund av lokalens ringa användning. Det centrala ur församlingens synvinkel är att genomföra den grundläggande saneringen av Åbo domkyrka inom den tidtabell som angetts samt med beaktande av församlingens önskemål och behov i alla skeden av saneringen.

 Domkyrkoförsamlingen behöver även i fortsättningen både församlingsutrymmen och arbetslokaliteter i fastigheterna på  Eriksgatan/Aningaisgatan. Vid utvecklandet av fastigheterna ska församlingen behov beaktas och företrädare för församlingen ska vara med i byggnadskommittén.

 Mikaels församlings församlingsråd:

 Mikaels församling har inget att anmärka på budgeten 2024. Församlingen anser att alla församlingar ska bemötas likvärdigt vid fördelningen av anslagen för verksamheten. Detta förverkligas nu genom de beviljade tilläggsanslagen åt alla.

 Mikaels församlings församlingsråd är bekymrat över den betydande ökningen av kyrkliga samfällighetens investeringsutgifter de närmaste åren.  Samtidigt måste man sträva efter att det i motsvarande mån allokeras en satsning på församlingsverksamheten, så att verksamheten ska nå allt flera av områdets människor än förut.

 Vad Mikaels församling beträffar, driver en utveckling av gårdsområdet för församlingshemmet inte den församlingsmässiga verksamhetens intresse. Mannerheimsparkens lokaliteter lämpar sig inte på något sätt för tanken på vad församlingen hade i fråga om funktionalitet och hemtrevnad för det egna gårdsområdet. Nu har det blivit en olaglig parkeringsplats för invånarna i husbolaget. Idén med att förnya gårdsområdet ligger just i att den skulle erbjuda ett funktionellt gemensamt utomhusutrymme för alla åldrar, där man arrangerar olika slags verksamhet. Församlingsrådet gemensamma viljetillstånd är det att investeringspengen för gårdsområdet för år 2024 ska ingå i budgeten.

 För Mikaelskyrkans del ska man se till att de anslag som beviljats för år 2023  för reparationen av kyrkas illa ofullbordade framställningsteknik tryggas för år 2024. Vidare ska de investeringar som inriktades på kyrkans caféreparation genomföras så att det på sommaren 2024 finns en ny cafélokal i bruk. I investeringarna för år 2024 behövs även en elektronisk anslagstavla för Mikaelskyrkan, vilken redan i åratal har planerats på kyrkbacken.

 Martins församlings församlingsråd:

 Martins församlings församlingsråd anser det vara ytterst viktigt att tillräckliga anslag tryggas för att trygga förutsättningarna för församlingsarbetet. Det är dock förståeligt att även församlingarna , då de ekonomiska resurserna minskar, måste bedöma sin egen verksamhet och anpassa den till de ekonomiska realiteterna. Martins församling kommer för sin del att göra upp en plan för att balansera sin egen ekonomi.

 Kyrkliga samfällighetens investeringsplan är ganska massiv och det är förståeligt att man måste bruka en noggrann prövning vid genomförandet av projekten. Församlingsrådet gläder sig över att byggarbetena på det länge motsedda församlingscentrumet på Hirvensalo har startat och att projektet framskrider.

 S:t Marie församlings församlingsråd: 

 S:t Marie församlingsråd förordar att budgetförslaget för år 2024 godkänns  och föreslår följande: Eftersom kostnaderna för verksamheten till följd av inflationen och löneförhöjningarna har stigit, ska enligt vårt förmenande församlingarnas anslagsramar rimligt höjas år 2024. Man får inte låta församlingarnas verksamhet förtvinas i en solid samfällighet.

 Vi föreslår att vaktmästarna som arbetar i S:t Marie församlings lokaliteter (eventuellt med undantag för S:t Marie prästgård) överflyttas till att vara församlingens arbetstagare och att motsvarande anslag överförs från fastighetstjänsterna till församlingen.

 Vi anser reparationerna av S:t Marie kyrka vara nödvändiga och ber att de ska genomföras under år 2025. Planeringen ska ske under år 2024. Kyrkans inomhusluft har redan i åratal orsakat symtom hos besökarna. Församlingen har  begärt att det samtidigt ska utföras reparationer, som förbättrar kyrkans funktionsmässighet och till exempel möjligheterna för barn och funktionsnedsatta att delta i kyrkoevenemang. Som evakueringslokal för gudstjänsterna ska församlingen under reparationerna utnyttja allaktivitetshuset Riimi och S:t Marie prästgårds stall eller andra egna lokaliteter. Kärsämäki kapell behövs inte som evakueringsutrymme så som det ser ut i dag. 

 Vi anser att det lönar sig att i församlingarnas ämbetshus bygga även bostäder, förutom verksamhetslokaler för domkyrkoförsamlingen och kyrkliga samfälligheten. S:t Marie församling kommer alltjämt att behöva en del arbetsrum till sitt förfogande i ämbetshuset. Vi anser det vara viktigt att underhålla  lägercentralens byggnader och hålla dem fungerande.

 Lägerverksamheten har delvis förändrats till exempel så att behovet av små inkvarteringsrum har ökat. Vi anser det vara viktigt att begravningsplatserna och välsignelsekapellen är trivsamma, hälsosamma och fungerande. Begravningsplatserna är för många människor en betydelsefull plats att komma i kontakt med församlingen. Enligt vårt förmenande är det nödvändigt att göra en barn- och miljökonsekvensbedömning i samband med investeringsplanen före beslutsfattandet.

 Åbo svenska församlings församlingsråd:

 - Församlingen är tacksam för att de församlingar som behöver en tilläggsbudget kommer att få det. Åbo svenska församling kommer inte att behöva hela den summa som nu är föreslaget och jobbar på att balansera nästa års budget.

 - Församlingarna kommer att ha svårt att klara av sin kärnverksamhet med de budgetmedel som nu anslås till församlingarna. Församlingarnas kärnverksamhet måste garanteras och senast år 2025 måste strukturen och budgetfördelningen förändras radikalt.

 - I budgeten föreslås församlingarna få 10 miljoner euro och det gemensamma församlingsarbetet 8 miljoner euro. Åbo svenska församling upprepar sin uppfattning om att resurser från det

 gemensamma församlingsarbetet bör flyttas till församlingarna. Det mest akuta för församlingarnas del gäller barnledarna som nu lyder under gemensamt fostringsarbete men som i praktiken jobbar i

 församlingen. Åbo svenska församling upplever att verksamheten blir problematisk med ett delat ledarskap. Det gemensamma fostringsarbetet har dessutom svårt att betjäna församlingen på

 svenska.

 Investeringsplanernas omfattning väcker oro på två plan:

 1) Hur ska samfälligheten ha råd att bekosta alla dessa stora investeringar samtidigt? Målsättningen inom samfälligheten är att antalet fastigheter ska minska. Detta är enligt församlingsrådet den

 enda möjligheten att komma ned i kostnaderna och möjliggöra renoveringar av befintliga fastigheter. Församlingsrådet understöder principen att i stället för att äga fastigheter om möjligt hyra utrymmen för församlingarnas verksamhet, vilket ökar flexibiliteten och minskar underhållskostnaderna.

 Åbo svenska församlings församlingsråd önskar att en plan presenteras för Gemensamma kyrkofullmäktige över hur fastigheten Aningaisgatan 1 och fastigheterna på Eriksgatan 1-3 ska bebyggas, renoveras och användas på ett för samfälligheten ekonomiskt och ändamålsenligt sätt.

 2) Hur ska fastighetsservicens personal ha tid för allt det arbete dessa nybyggen, totalrenoveringar och fastighetsprojekt innebär? Kunde fastighetsplaceringsverksamheten bli en egen underavdel-ning med helt och hållet egen personal? Församlingsrådet gläder sig över att innergården och de nya stolarna finns med i planen. Församlingens mål är att ta väl hand om sin fastighet så att den kan tjäna församlingen och samfälligheten på ett hållbart sätt både ekonomiskt och ekologiskt.

 Henriks församlings församlingsråd:

 Det ekonomiska läget för Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet är enligt balansräkningen bra. Samtidigt räcker det fasta anslag som specificerats i budgeten för församlingsverksamheten inte till för att upprätthålla församlingarnas verksamhet år 2024. Fastän församlingarna genom gemensamma kyrkorådets beslut  erhåller (20.9.2023 § 163) ett litet tilläggsanslag (3 %), är det otillräckligt för att rätta till situationen. Det arbete som utförs av lokalförsamlingarna är kyrkliga samfällighetens grundläggande arbete, som  det  är kyrkliga församlingens uppgift att stödja.

 Henriks församlings församlingsråd anser att det anslag som ska fördelas till församlingarna år 2024 och därefter ska vara avsevärt större, för att alla församlingar förmår klara av sina uppgifter utan en ständig oro för att anslagen ska räcka till.

 Det förslag till anslag som ingår i investeringsplanen år 2024 för reparationerna av inneutrymmena i Henrikskyrkan är nödvändigt för att reparera kyrkosalens  bristfälliga belysning och för att lösa inomhusluftens problem. Församlingsrådet gläder sig över att det har anförts medel för att utveckla både lägercentralen Heinänokka och Kunstenniemi.  Budgetens angivelse att för planeringen av Heinänokka ska användas 5.000.000 €, vilket  det är på sin plats att korrigera till formen att använda 5.000.000€ för planering och byggande.

 Patis församlings församlingsråd:

 Det ekonomiska läget för kyrkliga samfällighetens församlingar har försämrats betydligt under en kort tid. Inför denna situation har ställts även de församlingar för vilka det ackumulerats inbesparingsanslag från tidigare år.

 Kyrkorådet har beviljat ett tilläggsanslag åt några församlingar, vilkas verksamhetsförutsättningar för verksamheten skulle ha försämrats betydligt år 2024. Det ansågs att de övriga församlingarna förmår klara sig genom att utnyttja sina sparanslag. Sparanslagen har funnits för att trygga funktionsförmågan i händelse av överraskande utgiftsposter för församlingens funktionsförmåga och det har gjort det möjligt med en personalplanering  i framtiden. På grund härav ska dessa lämnas till församlingarnas disposition.

 Hos Patis församling har det redan länge vidtagits sparåtgärder för att trygga framtiden. Av församlingens fem tjänster har av ekonomiska skäl tre tjänster lämnats obesatta, för att med de inbesparade medlen senare ska kunna besätta en av de lediga tjänsterna. Församlingen använder av sina helhetskostnader 92 % för lönekostnaderna, varför det även i verksamhetsutgifterna har sparats betydligt.

 Församlingsrådet är tacksamt för tilläggsanslaget på tre procent som delas ut till församlingarna samt för det andra bidrag som församlingen erhåller och önskar att man inte ska vara nödsakad att använda sina sparanslag tidigare än planerat. Det är viktigt att man i Åbo och S:t Karins kan betjänar jämställt även de församlingsbor som är bosatta utanför centrumområdet.

 S:t Karins församlings församlingsråd:

 S:t Karins församlingsråd önskar att byggandet av Barn- och ungdomsgården i Littois äntligen inleds under år 2024. Det reserverade anslaget på 700.000€ räcker för år 2024.. Församlingsrådet önskar att reparationen av bottenvåningen av S:t Karins kyrka till ungdomsarbetets disposition i enlighet med de tidigare framförda planerna/utrymmesbehoven.

 Församlingsrådet anser det vara absolut nödvändigt med ett likvärdigt bemötande av församlingarna. Likvärdigheten ska utgöra grunden för hela kyrkliga samfällighetens verksamhet. Personal- och de övriga kostnaderna har under innevarande år stigit så mycket, att den förhöjning med 3 % som framförs av ekonomitjänsterna i alla församlingars anslag, är motiverad, Exceptionellt ska en del församlingar, utöver höjningen med 3 %, ännu tilldelas ännu en särskild förhöjning. S:t Karins församlingsråd anser att ett undantag likt det ifrågavarande, kan hänföra sig endast undantagsvis till speciella förhållanden i detta nu. Efter år 2024 ska alla hålla sig inom de ramar som ställts av modellen för fördelningen av anslagen.

 Församlingsrådet uttalar sin förundran över fastighets- och begravningsväsendets stora, från övriga huvudrubriker storligen avvikande anslagshöjningar.

 Pikis församlings församlingsråd:

 Under det gångna året 2023 har inflationen kännbart höjt många verksamhetskostnader, och lönerna har stigit i år och kommer att stiga ytterligare nästa år. Därför anser Pikis församling det vara bra och nödvändigt att det i det uppdaterade budgetförslaget åt alla församlingar föreslås ett tilläggsanslag på 3 %. Det skulle för Pikis församling utgöra ett tilläggsanslag på 14 050 euro i det årliga anslaget utöver 468 327 euro. Därtill är Pikis församling nödsakad att nästa år använda sina överförda, sparade anslag från åren innan klart mera än i den ursprungliga planen.

 Pikis församling har inte ett ändringsförslag till det anslag som ska fördelas till församlingarna, eftersom räkenskapsperiodens underskott år 2024 för kyrkliga samfälligheten är 2,6 miljoner euro. Pikis församling anser det dock vara viktigt med tanke på framtiden att församlingens anslag även under de kommande åren är tillräckligt höga för att trygga de lagstadgade verksamheterna för församlingen. Sparåtgärderna ska inriktats på annat håll än på den församlingsmässiga verksamheten.             

 Inom Pikis församling har det beklagligtvis ackumulerats investeringsbehov av många slag samtidigt med anknytning till fastigheterna.  Församlingsrådet anser det vara bra och nödvändigt med investeringar som framförts  förde fastigheter som finns på området för Pikis församling. Speciellt anses byggandet av ett nytt församlingscentrum vara behövligt och nödvändigt  och med tanke på verksamheten som brådskande. 

 Dock någon preciserande observation:

 Piikis församlings församlingsråd framför till gemensamma kyrkorådet att det i budgeten för år 2024 ska reserveras tillräckligt medel för ett evakueringsutrymme för tiden för byggprojektet för det nya församlingscentrumet. Kyrkan, prästgården och den gamla församlingsgården räcker inte till för att täcka behovet av evakueringsutrymme. Vidare behövs det evakueringsutrymmen utan hinder för diakonibyrån och eventuellt för diakonins veckoverksamhet. Även placeringen av arkivet på annat håll ska utredas, Eftersom den nuvarande toaletten inte ligger i kyrkobyggnaden, behöver reparationen av den inte sammankopplas med kyrkans ändringsarbete och ej heller ska en ändring av den till ett inva-wc längre onödigt fördröjas. Församlingsrådet fremför vidare att Pikis kyrkas toalettutrymmen ändras så de är tillgängliga utan hinder och att i utrymmena byggs ett inva-wc utöver de vanliga toaletterna redan år 2024 och att samtidigt dess ytterväggar målas.

 I investeringsförslaget kunde följande uppgifter uppdateras och korrigeras: Planeringen och ibruktagandet av nya kyrkotextilier har framskridit långt. De gröna och vita kyrkotextilierna tas i bruk under hösten 2023 och resten av färgerna år 2024. Utredningen av kyrkans byggnadshistoria har redan blivit färdigställd. I investeringsframställningen konstateras det: ”Avlägsnandet av bänkarna i kyrkans bakre del har redan fått museiverkets godkännande.” Om bänkarna i kyrkans bakre del i framtiden avlägsnas och ersätts med lösa bänkar, har det beaktats det faktum att värmeelementen är belägna där i dag under bänkarna. Hur skulle avlägsnandet av de fasta bänkarna påverka värmesystemet och att värmen räcker till i kyrkan eller borde man då installera golvvärme i kyrkan, om de fasta bänkarna avlägsnas.

 Det gemensamma kyrkorådets svar på församlingarnas utlåtanden:

 De ekonomiska utsikterna, församlingarnas ekonomi och ett jämställt bemötande              

 Den försvagade totala ekonomin för kyrkliga samfälligheten och utvecklingen för medlemsantalet måste tas i betraktande inom all planering av personalen och verksamheten samt då ekonomiska beslut fattas. Även revisorerna har varje år uppmanat till en omsorgsfull och övervägd ekonomi på grund av den allmänna osäkerheten som är förknippad med skatteekonomin.

 Kyrkliga samfälligheten är och har varit en solid aktör. Det är inte ändamålsenligt att ännu under de närmaste åren bruka av den soliditet som ackumulerats under tidigare år. Medlemsantalet och den reella utvecklingen för kyrkoskatten kommer mycket sannolikt under de närmaste åren vara nedåtgående och av denna anledning blir det i framtiden att bruka den soliditet som ackumulerats. Tills vidare är det målinriktat för kyrkliga samfälligheten att organisera sin verksamhet sålunda att den är möjlig inom ramen för den årliga inkomstfinansieringen.

 Både på lokalförsamlingarnas och hela samfällighetens nivå ska det inom planeringen av verksamheten fästas uppmärksamhet på vad som är det grundläggande uppdraget för församlingsverksamheten och den verksamhet som stöds av denna och vad som kan lämnas ogjort.

 För sin del kommer det att medföra utmaningar att förutsäga de kommande årens kyrkoskatter och avkastningsnivåerna för den finansiella verksamheten, då man eftersträvar en balanserad ekonomi.

 De externa verksamhetsformerna har varit ungefär på samma nivå redan i flera års tid. Prisjusteringar har gjorts för år 2024, men i den nuvarande inflationsmiljön räcker prisjusteringarna inte till alla delar till för att ens täcka prisstegringen för serviceproduktionen. Vid prissättningen ska man sträva efter att bedriva samarbete med ekonomitjänsterna.

 En kommitté för lokalförsamlingarnas anslagsfördelning har tillsatts för att dryfta den kommande fördelningsmodellen för anslaget och vid arbetet har man gett i uppdrag att granska en modell för fördelningen på en hållbar grund med tanke på framtiden. Vid fördelningen av församlingarnas anslag har grunden varit ett jämställt bemötande av församlingarna, där hänsyn tagits till församlingarnas storlek och deras specialbehov. I den framtida modellen fästes alltjämt uppmärksamhet på jämställdheten.

 Lokalförsamlingarnas och hela kyrkliga samfällighetens verksamhet ska planeras med beaktande av de framtida utsikterna. Man måste kunna förändra verksamheten, om det behövs, i enlighet med tidens krav och de ekonomiska realiteterna. Det är viktigt med en långsiktig planering av verksamheten och personalen och en utredning av möjligheterna till samarbete mellan enheterna, vilket ska göras i samband därmed. Den naturliga personalavgången för hela samfälligheten måste man i fortsättningen kunna dra nytta av, för att verksamheten med allt större effekt ska kunna inriktas på verksamhetens tyngdpunktsområden.

 Olika strukturella lösningar förutsätter att till granskning upptas samarbete enligt tyngdpunkterna för verksamheten och att djärva riktlinjer för strategin dras upp. Alla dessa bör avspeglas mot kyrkliga samfällighetens strategi. 

 Verksamhetslokalerna, fastigheterna och fastighetskostnaderna

 I begravningsväsendets budget för år 2024 försämras täckningsbidraget för verksamheten med 347t euro (13,5%). Personalkostnadernas ökning är 220t euro (6,3%) jämfört med budgeten för år 2023. Inom begravningsväsendet har antalet personal ökat med hänsyn till budgeten för år 2023 med 3,4 årsverken (2 byråsekreterare, 0,98 kapellarbetare och 0,4 begravningsplatsarbetare. Därtill har lönen för en arbetare, som tidigare bokförts i investeringsutgifterna, överförts till personalkostnaderna för begravningsväsendets tjänster. På begravningsplatserna arbetar i april-november cirka 150 säsongarbetare, vilkas löner också har höjts.

 Ökningen för begravningsväsendets övriga kostnader i budgeten är 127t euro (10,4%). De upphandlade tjänsterna har stigit med 29t euro, material och förnödenheter med 52t euro. Mest bland de upphandlade tjänsterna är höjningen inom grävningstjänsterna, inom byggnadernas underhållstjänster samt inom VVS -tjänsterna och servicen för specialanordningar. De största  ökningarna inom material och förnödenheter finns hos bränsle- och smörjmedels- samt trädgårdsförnödenheterna och materialen, vattnet och skyddsklädseln.

 I budgeten för fastighetsväsendets för år 2024 försämras täckningsbidraget för verksamheten med 580t euro (7,5%). Ökningen för personalkostnaderna är 407t euro (8,8%) i jämförelse med budgeten år 2023. Inom fastighetsväsendet har antalet personal ökat med 3,8 årsverken (5 kyrkvaktmästare-vaktmästare till och en minskning hos de andra tjänsterna med  1,2 årsv.).

 Ökningen för de andra utgifterna i budgeten är 260t euro (1,9%). De upphandlade tjänsterna har stigit med 327t euro, hyresutgifterna har ökat med 70t euro, de andra kostnaderna för verksamheten har ökat med 32t euro och material och förnödenheter har gått ned med 173t euro. Mest ökning bland de upphandlade tjänsterna är det hos renhållnings-, fastigheternas underhålls- och sakkunnigtjänster samt hos de övriga kostnaderna. De största nedgångarna hos material och förnödenheter finns hos värme-, elektricitets- och vattenutgifterna samt för blommor, ljus och nattvardsförnödenheterna.

 Då allaktivitetshuset i Runosbacken blir färdigt i februari nästa år medför det en ökning i utgifterna för driftsekonomin med 228 000 euro år 2024.

 Både begravningsväsendets och fastighetsväsendets utgiftsstruktur är sådan på vilken de senaste årens inflation har inverkat synnerligen mycket, utöver ökningen för personalutgifterna.

 Mellan begravningsväsendet och gravskötselfonden görs det alltid i slutet av året en kostnadsfördelning, varvid en del av kostnaderna och ökningen av dem övergår till att täckas av gravskötselfonden. Det är bra att också beakta det faktum att staten finansierar Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighets begravningsväsen, förandet av kyrkböckerna och de kulturhistoriska objekten med 4,6 miljoner euro.

 Fastighetsservicen sköter lokalbehoven för alla lokalförsamlingarna och samfällighetens enheter. För att behärska ökningen av fastighetsutgifterna förutsätts det att lokalbehoven granskas på nytt sätt och att man avstår från sina lokaliteter med liten användning. 

 Genom att hålla fastighetsväsendet som placeringsställe för vaktmästarna, kan vikariaten för vaktmästarna flexibelt tryggas inom hela samfälligheten mellan de olika församlingarna och verksamhetslokalerna, vilket gagnar hela samfälligheten med hänsyn till totalekonomin.

 Fastighetsservicen förordar inte en överflyttning av vaktmästarna till att vara arbetstagare hos S:t Marie församling. Ifall det planeras att överföra vaktmästare och kyrkvaktmästare till att vara församlingarnas arbetstagare ska det ske som en helhet inom församlingarna för hela kyrkliga samfälligheten.

 Investeringarna

 Planeringen av den grundläggande reparationen av Domkyrkan pågår och anslagen för den har reserverats. Församlingarnas önskemål och behov beaktas i mån av möjligheterna då den grundläggande reparationen genomförs. 

 Verksamhetshusets kvarter planeras som en helhet och kyrkliga samfällighetens samt församlingarnas behov beaktas och församlingarnas representanter är redan med i byggnadskommittén som medlemmar.

 Det är utmanande att utvidga gårdsområdet genom att slopa lekplatserna för det bostadsaktiebolag som finns invid. Den föreslagna ändringen av gårdsplanen ligger på bostadsaktiebolagens tomt och bostäderna ska ha lekplatserna och gårdsområdet fungerar som räddningsväg för hela området.

 Mannerheimparken är belägen mittemot och där finns en stor spelplan, som kan användas . Det nuvarande församlingshemmets gårdsområde kan ändras från parkeringsplatser till ett område, där man kan uppehålla sig. Detta kan genomföras från årsbudgeten för år 2024.

 Mikaelskyrkans nya ljudåtergivning torde bli färdig före julen och den slutliga återgivningstekniken genomförs under år 2024. Planerna för en ny cafélokal är färdiga och ett förordande utlåtande av museiverket har gjorts. Kyrkostyrelsen ska ännu bekräfta om det är fråga om en så väsentlig ändring av kyrkans interiör, att den behöver ett godkännande av kyrkostyrelsen.

 Det har planerats att reparationerna av S:t Marie kyrka ska inledas i januari 2025. En byggnadskommitté har bildats och planeringen börjar i början av år 2024. Planeringen av kontorshuset inleds under år 2024 och målet är att inleda förverkligandet genast då den nya byggnaden för Aningaisgatan 1 blivit färdig. I  planeringsskedet beslutar man om vilka funktioner som ska placeras i Kontorshuset och på vilket sätt.

 Då fastighetstjänsterna förelägger fastighetsprojekten för beslut av gemensamma kyrkorådet och kyrkofullmäktige, framläggs planerna, byggsätten, finansieringen och verksamheten därvid.

 Fastighetstjänsterna upphandlar hos externa serviceproducenter tilläggsresurser och ett annat alternativ är att anställa mera egen personal till exempel på viss tid. En överföring av placeringsfastigheterna från Huvudtiteln 5 till att stå under investeringsverksamheten är under övervägande. 

 Fastighetstjänsterna har i budgeten berett sig på att ändra utrymmen i S:t Karins kyrka till förfogande för S:t Karins församlings ungdomstjänster.

 Den nuvarande planen för evakueringsutrymmen för Pikis församling skulle vara Prästgården, den gamla församlingsbyggnaden och, utöver kyrkan, hyrda containerutrymmen på församlingscentralsgården. Fastighetsservicen undersöker även hur tillgången till en hinderfri toalett ska erhållas. Investeringstexten uppdateras och man ska fundera över ändringarna i den inre delen av Pikis kyrka, då planeringen inleds.

Förslag Gemensamma kyrkorådet beslutar

 1. anteckna församlingsrådens utlåtanden för kännedom

 2. lämna församlingsråden för kännedom svaret på utlåtandena och de svar som som avgetts på dem

 3. beslutar sända församlingsrådens utlåtanden och de svar som lämnats på dem till gemensamma kyrkofullmäktige för kännedom.
 

Beslut  Enligt förslag

196/02.00.01.00/2023

Gemensamma kyrkofullmäktige 12.12.2023 § 69

Förslag Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar att det mottagit församingsrådens utlåtanden och de på dem lämnade svaren för kännedom

Beslut Enligt förslag